En graviditet medför inga avgörande negativa effekter på det framtida sjukdomsförloppet. Detta beror på att sjukdomsaktiviteten minskar under graviditeten framför allt under de sista 3 månaderna. Efter förlossningen ökar sjukdomsaktiviteten igen och det råder under de närmaste 3 månaderna efter förlossningen en ökad risk för MS-skov. Därför finns mycket sällan några medicinska grunder för att avstå från graviditet. För en kvinna med hög sjukdomsaktivitet kan det dock ibland vara lämpligt att vänta med en graviditet tills behandlingen med bromsmedicin har dämpat sjukdomsaktiviteten.
Diagnos under graviditet
MS debuterar sällan under graviditet. I de fall då det finns anledning att ställa diagnosen under graviditeten finns det inga kända hinder för ryggmärgsvätskeprov eller undersökning med magnetkamera. Magnetkameran bör för säkerhets skull undvikas under de tre första månaderna i graviditeten.
Sjukdomsaktivitet under graviditeten
Under graviditeten påverkas immunsystemet och detta har bland annat en dämpande effekt på inflammationen i hjärna och ryggmärg vid MS. Detta är en viktig omställning för att förhindra att kroppen uppfattar fostret som något främmande som behöver stötas bort. För kvinnor med MS innebär detta även att sjukdomsaktiviteten avtar och risken för skov under graviditeten minskar. Detta gäller framför allt under graviditetens tre sista månader och man kan även se det med magnetkamera i form av en minskad mängd lesioner.
Efter förlossningen förändras immunförsvaret och det blir åter känsligt. Detta innebär även att risken för skov ökar, framför allt under 3-månadersperioden efter förlossningen. Hälften av mödrarna med MS får minst ett skov inom sex månader efter förlossningen. Därefter sjunker risken för skov ner till en nivå som stämmer med kvinnans skovfrekvens före graviditeten.
Läkemedelsbehandling under graviditet
Risken för fostret om läkemedel ges under graviditet varierar för de olika läkemedel som används som MS-behandling. Några läkemedel ska helt undvikas under graviditet, medan andra kan användas om stort behov finns av behandling. När du påbörjar din behandling får du information från din läkare om vad som gäller för just ditt läkemedel. Kontakta alltid din läkare om du skulle bli gravid under pågående behandling.
Interferon beta
Informationen kring behandling med Interferon beta preparat under graviditet är begränsad. Behandling med interferon beta har inte visat ökad risk för missbildningar. Tillgängliga data tyder på att det kan föreligga en förhöjd risk för spontanabort. Interferon beta preparat ska ej användas under graviditet.
Behandling med Glatirameracetat
I djurförsök har inga negativa effekter påvisats hos dräktiga djur. Glatirameracetat är dock inte tillräckligt undersökt hos gravida kvinnor. Glatirameracetat ska ej användas under graviditet.
Natalizumab
Ännu har inga kliniska studier om säkerheten vid graviditet hos människa genomförts. Rapporter från graviditeter under behandling med natalizumab har varken talat för missbildningar eller ökad risk för missfall. Om kvinnan redan före graviditeten stod på behandling med natalizumab kan behandlingen fortsätta om detta är absolut nödvändigt, dvs om en hög sjukdomsaktivitet misstänks under graviditeten.
Fingolimod
Djurdata har visat på ökad risk för spontanabort och defekter på fostret. Innan behandling med fingolimod påbörjas ska kvinnor i fertil ålder ta del av rådgivning rörande möjliga allvarliga risker för fostret och om behovet av preventivmedel under behandlingen. Innan behandlingen påbörjas ska ett negativt graviditetstest finnas tillgängligt. Om kvinnan blir gravid medan hon står på fingolimod rekommenderas att behandlingen avbryts.
Mitoxantrone
Behandling med detta läkemedel under graviditet kan orsaka fosterskador. Kvinnor som behandlas med mitoxantrone måste därför använda en tillförlitlig preventivmetod. Graviditetstest görs inför varje mitoxantrone-infusion (var 3:e månad).
Intravenöst immunoglobulin
Behandling med intravenöst immunoglobulin ges ibland under graviditeten. Denna behandling har i några icke-kontrollerade studier visat en positiv effekt på skovfrekvensen efter förlossningen. Intravenöst immunoglobulin har inga säkerställda negativa effekter på fostret. Eventuella biverkningar och risker med behandlingen ska vägas mot behandlingseffekt.
Andra läkemedel
Det finns en rad läkemedel som används för att lindra symtomen vid MS. Dessa kan ge negativa effekter vid användning under graviditet. Läs därför alltid informationen på bipacksedeln till samtliga läkemedel som du tar under graviditeten. Fråga din läkare eller MS-sjuksköterska om du är osäker.
Graviditetsbesvär
- MS medför ingen ökad risk för komplikationer under graviditeten. De flesta kvinnor som genomgår en graviditet kan uppleva en rad besvär, men för kvinnor med MS kan några av dessa bli särskilt problematiska.
- För kvinnor som sedan tidigare har problem med urinblåsa och tarm, kan det ökade trycket från fostret öka risken urinvägsinfektion och förstoppning.
- Blodbrist (anemi) är vanligt under graviditeten, och av okänd orsak är det ännu vanligare bland kvinnor med MS. Vissa järnpreparat kan öka risken för förstoppning, så diskutera lämpligt alternativ med din läkare eller barnmorska.
- Mot slutet av graviditeten, när du bär mer tyngd, kan eventuella gångsvårigheter försämras.
Senast uppdaterad:
2013-04-29