Så fungerar MR

     

Undersökning med magnetkamera, MR, har använts sedan början av 1980-talet. Tekniken bygger på användningen av magnetfält och radiovågor. MR kan i jämförelse med andra tekniker skapa bra bilder av kroppsdelar som ligger omgärdade av ben. Det gör tekniken särskilt lämplig vid undersökningar av det centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg. MR ger mycket detaljerade bilder som kan avslöja små förändringar som kan uppkomma vid MS.

Magnetkameraundersökning kallas också för Magnetisk Resonans Tomografi (MRT). MR och MRT är med andra ord två benämningar för samma undersökning.


Så går en MR till

När du kommer till röntgenkliniken får du byta om till en sjukhusskjorta, trosor/kalsonger och strumpor behåller du på. Ingen lös metall får komma in i undersökningsrummet. Ta av alla smycken, klockor, hårspännen – det finns värdeskåp där du kan låsa in dina saker. Personalen ställer sedan säkerhetsfrågor som du får svara på, exempelvis frågor om inopererad metall och liknande.
Vid en MR.

Under själva undersökningen ligger du inne i en stor cylinderformad tunnel och utsätts där för ett pulserande magnetfält som är tiotusentals gånger kraftigare än jordens magnetfält. En standardundersökning tar mellan 30-50 minuter och under tiden kan du hela tiden prata med den sköterska som sköter kameran från ett rum bredvid. Undersökningen känns inte men vissa kan tycka att det känns obehagligt att ligga stilla i den trånga tunneln.
Känner man stort obehag för detta, kan man få lugnande medel innan undersökningen, men då får man inte köra bil hem när undersökningen är klar.
Vid MS görs ofta magnetkameraundersökningen med ett kontrastmedel som injiceras i en ven i samband med undersökningen.

 

Då ska man inte göra MR

Har man elektronisk utrustning eller metall inopererat i kroppen ska man i de flesta fall inte undersökas med MR. Berätta för din läkare om du har pacemaker, insulinpump, metallclips, kopparspiral, tandimplantat, protes eller dylikt. Metallsplitter i ögat (eller annan kroppsdel) kan ändra läge vid MR och därmed orsaka skada.
Berätta också om du tror att du kan vara gravid. Även om du inte utsätts för någon strålning som vid vanlig röntgen, vet man inte riktigt hur fostret påverkas. De tre första graviditetsmånaderna är fostret mer känsligt och då väntar man gärna med magnetkameraundersökningen.

 

Det här kan magnetkameran avslöja om MS

Magnetkamera är en av de viktigaste undersökningsmetoderna när läkaren misstänker att en person har MS. Tekniken har gjort det möjligt att se vad det är som sker vid MS, hur sjukdomen utvecklas och effekten av behandling med bromsmedicin. MR ger mycket detaljerade bilder och kan påvisa små förändringar, som kan uppkomma vid MS.
Genom en magnetkameraundersökning kan läkaren se aktiv inflammation och ärr efter tidigare inflammation, även inflammatoriska händelser som patienten själv inte har märkt.

 

Så fungerar magnetkameran

Undersökningen, som egentligen heter magnetresonanstomografi, innebär att man skapar ett starkt magnetfält, vilket gör att alla väteatomer i den kroppsdel man vill undersöka pekar åt samma riktning. När man sedan riktar kortvariga radiovågor mot kroppsdelen ändrar väteatomerna riktning. Varje gång radiovågorna slås av återgår väteatomerna till sitt ursprungliga läge och då avges energi som registreras. Informationen förs över till en dator som skapar en bild av vävnaderna.
Inom neurologin används denna metod för att studera hjärnan och ryggmärgen. Inflammationshärdarna vid MS innehåller en större mängd vatten än omgivande hjärnvävnad. På bilder som tagits med magnetkamera framträder de oftast som några millimeter stora vita fläckar (också kallade plack).

 

Hjälpmedel för att ställa diagnosen MS

Magnetkameran är viktig när man diagnostiserar MS. Man kan dock inte ställa diagnosen enbart med hjälp av magnetkameran. Störst betydelse har patientens kliniska status och historia – det vill säga patientens pågående och tidigare symtom och besvär tillsammans med en neurologisk undersökning. Med hjälp av magnetkameran kan man dock fastställa diagnosen och sätta in en behandling för att minska risken för ny inflammation.
Med magnetkameran kan man se om det pågår aktiv inflammation samt om det uppstått ärrbildningar efter tidigare inflammation.


Inte bara myelin kan drabbas

I hjärnan är nervcellerna placerade med nervkropparna längst ut mot skallbenet. Nervkropparna har en mörkare färg och kallas grå substans eller hjärnbarken. Innanför hjärnbarken löper nervtrådar och stödjevävnad. Denna vävnad har en ljusare färg och kallas vit substans.
Det är i den här vita substansen man primärt finner inflammationshärdarna vid MS.
Inflammation vid MS är bland annat vanlig vid gränsen mellan vit och grå substans. Inflammation kan även förekomma i den grå substansen, men denna är inte lika lätt att se vid en magnetkameraundersökning. Inflammation i den grå substansen är allvarlig. Detta är en direkt attack mot nervcellens kärna och idag vet man inte så mycket om hur eventuella skador kan repareras. Det finns dock tydliga samband mellan en minskad volym grå substans och kvarstående MS-symtom (både fysiska och kognitiva).

 

Nytt myelin bildas

I hjärnans stödjevävnad finns celler som bildar nytt myelin, vilket innebär att det skadade myelinet kan återställas. För patientens del innebär det att skovet klingar av. Men om nervtråden skadas eller går av, kan den inte repareras. Det samma gäller om nervkroppar i den grå substansen bryts ner – för patienten kan detta innebära att en funktionsnedsättning blir permanent.

I kliniska effektstudier av bromsmediciner mot MS har man med hjälp av magnetkamera kunnat visa att behandlingen kan minska antalet skov och även risken för ny inflammation i hjärnans vita och grå substans.

 

Fakta om MR

  • Kemisten Paul C Lautebur fick 1971 idén om hur man skulle kunna avbilda olika vävnader i människor och djur utan att behöva operera.
  • Peter Mansfield utvecklade tekniken och visade bland annat hur magnetsignalerna snabbt kunde omvandlas till en bild.
  • För utvecklingen av magnetresonanstomografin, eller magnetkameran, tilldelades Lautebur och Mansfield Nobelpriset i medicin 2003.
  • Magnetkameran används mest för att undersöka mjuka delar av kroppen, t.ex. brosk, muskler, hjärna och ryggmärg. Metoden bygger på magnetfält och radiovågor – men inte röntgenstrålar – och man kan undersökas flera gånger utan risk för strålskador.
  • Vid en magnetkameraundersökning tas ett hundratal bilder.

 

 



Biogen-28115 oktober 2023
Senast uppdaterad: 2023-10-27

Läs mer

Så ställer man diagnosen MS

Idag kan diagnosen multipel skleros ställas redan efter ett skov. Man arbetar efter en internationell mall som kallas McDonalds-kriterierna, som ger läkaren möjlighet att göra en bedömning utifrån symtom, MR-bilder och ryggmärgsvätskeprov.

Läs mer
En film om MRT vid MS

I den här filmen berättar läkarna Anders von Heijne och Hans Lindå bland annat om..

Läs mer
MRT vid MS-Radiologen Anders von Heijne berättar

Magnetresonanstomografi (MRT) eller magnetkameraundersökning är ett av våra viktigaste verktyg för att ställa diagnosen MS tidigt i sjukdomsförloppet. 

Läs mer