Multipel Skleros

För dig som lever med MS

Biogen
Biogen




Om cookies

Den här webbplatsen har för avsikt att använda cookies för att förbättra webbplatsen och din upplevelse. Genom att fortsätta att surfa på webbplatsen godkänner och accepterar du vår användning av cookies. Om du behöver ytterligare information och/eller inte vill ha cookies placerade när du använder webbplatsen, besök vår integritetspolicy.

ALL-SWE-0489(1)


Dela på Facebook Skriv ut

En introduktion


MS står för multipel skleros, vilket kan översättas med ”mångfaldig förhårdnad” eller ”många ärr". Benämningen syftar på de förändringar som kan ses i hjärnan, och som består av ärr efter inflammatoriska härdar (s.k. plack). MS är en sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet (stora och lilla hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen). Även om rörelseförmågan i en kroppsdel kan påverkas, har sjukdomen inte något med muskulaturen att göra. Idag vet man mycket om hur sjukdomen MS utvecklas, vilka delar av nervsystemet som drabbas och till viss del hur skadorna uppstår, men fortfarande vet man inte varför man drabbas av MS.

I Sverige har omkring 20 000 människor MS och ungefär 1 000 nya personer får diagnosen varje år. Två av tre drabbade är kvinnor och sjukdomen debuterar vanligtvis i 20–40 års ålder.

 

 

Orsaken: Ett felriktat immunförsvar

MS är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att orsaken till sjukdomen har med immunförsvaret att göra. Immunförsvaret uppfattar att några av den egna kroppens strukturer är ”främmande” och angriper dessa. Vid MS är det vävnader i hjärnan och ryggmärgen som angrips av det egna immunförsvaret.  
Att ha ett aktivt immunförsvar är en fördel, då det ger ett bra skydd mot infektioner. Men om immunförsvaret blir ”felriktat” får det istället en skadlig och destruktiv effekt.  
– MS är inte en ärftlig sjukdom i den bemärkelsen att det finns en specifik gen som är orsak till sjukdomen, förklarar Jan Lycke, överläkare på Neurologiska kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Däremot har man funnit att vissa gener, framför allt de som styr immunsystemet, kan öka risken för MS.
Risken att få MS om man har en MS-sjuk förälder är något högre än om ingen i släkten har sjukdomen. Denna riskökning är dock så liten att man inte brukar avråda MS-sjuka från att skaffa barn.

Många faktorer är inblandade

MS är vad man brukar kalla en multifaktoriell sjukdom. Det är många komponenter som tillsammans bidrar till att sjukdomen bryter ut. Man kan exempelvis ha en medfödd benägenhet att utveckla sjukdomen. Om man då utsätts för andra faktorer som finns i omgivningen, ökar detta risken att man till slut får MS. Sådana faktorer kan vara negativ stress, kost, vissa virusinfektioner eller vilken klimatzon man bor i. Att dubbelt så många kvinnor som män drabbas antas vara ett tecken på att även hormonerna kan påverka sjukdomsutvecklingen. Idag vet vi ännu inte så mycket om dessa faktorer och hur de samverkar för att driva fram sjukdomen.  
– MS är betydligt vanligare i Europa och Nordamerika än i Asien och Afrika, fortsätter Jan Lycke. Man kan finna att risken att få MS ökar med avståndet från ekvatorn. Detta samband finns även beskrivet på södra halvklotet. Man har också funnit att man bär med sig en ökad MS-risk om man flyttar från ett högriskområde till ett lågriskområde efter 15 års ålder. Men för den som flyttar innan 15 års ålder förändras MS-risken och blir samma som hos övriga invånare i det nya hemlandet. Detta har tolkats som om exponering för miljöfaktorer, kanske vissa infektioner, i barndomen har betydelse för att sjukdomen utvecklas.

Bra perioder avlöser sämre dagar

I sjukdomens första skede uppstår inflammation i det fettrika skikt som omsluter nervtrådarna. Det är genom dessa trådar nervcellerna sänder information till andra nervceller i form av svaga elektriska signaler. Det fettrika höljet kallas myelin och fungerar som isolering, vilket gör att signalerna går fram snabbare och säkrare. Skadas myelinet försämras nervledningen. Inflammationen kan uppstå i olika delar av hjärna och ryggmärg – därför kan många olika kroppsfunktioner påverkas vid MS.  
– I nio av tio fall insjuknar man med skov, konstaterar Jan Lycke. Om det första skovet drabbar ett avgränsat område ger det vanligtvis upphov till inflammation i synnerven (dimsyn, ögonrörelsesmärta), påverkan på ryggmärgen (förlamning och känselbortfall i benen) eller påverkan på hjärnstammen (yrsel och dubbelseende). Drabbas flera områden i det centrala nervsystemet blir symtomen mer omfattande.  
I hjärnan finns även reparerande mekanismer som till viss del återställer det skadade myelinet. Denna läkningsprocess bidrar till att man blir mer eller mindre återställd efter ett skov.  
– I början får man ungefär ett skov per år och skoven varar som regel några veckor upp till 2–3 månader innan symtomen gått tillbaka, fortsätter Jan Lycke. I omkring 15–20 procent av alla MS-fall utvecklas ingen eller endast en smärre funktionsnedsättning efter tio års sjukdom. Denna variant har kallats benign (godartad). Vid sjukdomsdebuten går det inte att se vilka patienter som har denna typ av MS.

Sjukdomen ändrar karaktär

Med tiden avtar antalet skov, men skoven blir skadligare och efterlämnar kvarstående handikapp. Efter i genomsnitt tio år övergår förloppstypen från skov till sekundär progress. Patienten får då gradvis ökande symtom med eller utan skov och ofta domineras symtombilden av en krampliknande förlamning i benen och en störd koordination i armar och ben. Det är under denna fas som mer påtagliga handikapp utvecklas. I tio procent av fallen debuterar sjukdomen med denna symtombild – detta förlopp kallas primärt progressiv MS.

 


ALL-SWE-0538a

 

Senast uppdaterad: 2016-12-01

Multipelskleros.nu

Här finns mängder med lättförståelig information om multipel skleros (MS). Texterna riktar sig till alla som nyligen fått diagnosen MS, som är anhöriga till en person med MS eller som är intresserade av att veta mer om denna kroniska sjukdom.

Lär mer om symtom, skov, förlopp och sjukdomsaktivitet. Vilka undersökningar och utredningar görs för att ställa diagnos? Hur är det att leva med MS i vardagen – att arbeta, träna och resa? Läs om olika behandlingar av MS.