Multipel Skleros

För dig som lever med MS

Biogen
Biogen




Om cookies

Den här webbplatsen har för avsikt att använda cookies för att förbättra webbplatsen och din upplevelse. Genom att fortsätta att surfa på webbplatsen godkänner och accepterar du vår användning av cookies. Om du behöver ytterligare information och/eller inte vill ha cookies placerade när du använder webbplatsen, besök vår integritetspolicy.

ALL-SWE-0489(1)


Dela på Facebook Skriv ut

Blåsbesvär – ett vanligt problem vid MS

Sjuksköterskan och uroterapeuten Anna Martinson de Cárdenas föreläste om MS och blåsbesvär ­­– ett vanligt besvär vid multipel skleros – på ett patientmöte under hösten. Det handlade om att förstå varför man har de är problemen och hur man kan lösa dem på bästa sätt, för det finns hjälp att få.

– Vad vi märker när vi träffar personer som fått diagnosen MS eller andra neurologiska sjukdomar, är att de ofta inte har fått information om att blåsa och tarm kan påverkas. De kan då ha gått med de här besvären väldigt länge utan att ha fått hjälp, säger Anna Martinson de Cárdenas inledningsvis.

Hon inledde med att fokusera på det normala för att i nästa steg prata om det onormala och vad man kan göra för att behandla det.

 

Så fungerar urinblåsan normalt

Urinblåsan har till uppgift att förvara urinen tills du bestämmer dig för att gå och kissa. När du har cirka 2,5 deciliter urin i blåsan brukar första signalen komma om att du börjar bli kissnödig, men än behöver du inte gå på toaletten. När du börjar bli ordentligt kissnödig, men ändå kan vänta lite till, har du ungefär 3,5 deciliter i blåsan.

– Om blåsan fungerar normalt och jag sitter där vid min dator och inte har tid att gå än, kan jag vänta till 4–5 deciliter, säger Anna Martinson de Cándenas.

När blåsan fylls på ökar spänningen inne i urinblåsan. I slemhinnan som sitter på insidan av blåsan finns sensorer som känner av att blåsan fylls. När blåsan börjar bli full skickas signaler från urinblåsan upp till hjärnan som tolkar de här signalerna som att ”du är kissnödig och behöver gå på toaletten”. Och när du bestämmer dig för att det är dags att kissa drar blåsan ihop sig och muskeln, som sluter kring urinröret, slappnar av och urinen kommer ut.

Mekanismen som gör att vi inte kissar på består av en koordination mellan muskler och nerver. Mannen har en icke viljestyrd slutmuskel som sluter till kring urinröret ovan prostatan samt en viljestyrd slutmuskel under prostatan. Kvinnan har en slutmuskel som sluter till om urinröret men som ligger längs med hela urinröret. Det gör att den är lite svagare och att det finns större risk för läckage än hos mannen.

En normalt fungerande urinblåsa ska vara helt tom när man har kissat, för att sedan fyllas på gradvis och vara helt lugn när den fylls.

 

NORMALA TOALETT- OCH VÄTSKE VANOR

Man kissar normalt 5–8 gånger per dag och 0 gånger på natten (en gång på natten när man är över 45 år). Däremellan ska man klara av att hålla sig och inte behöva rusa iväg till toaletten.

Du ska dricka upp till 2 liter vätska per dag. I de här 2 literna inkluderas all form av vätska du får i dig. Du ska räkna in allt i från mjölken som hälls på gröten, yogurten till mellanmålet, om du äter väldigt mycket vattenmelon eller annan frukt som innehåller mycket vätska som ananas och apelsin, soppan till lunchen och så vidare.


Vanliga blåsproblem när man har MS

Anna Martinson de Cándenas visar en bild där det står att 70–80 procent av MS-patienterna besväras av blåsproblem.

– Som ni ser så är det faktiskt väldigt många som har någon form av besvär från blåsan och det kan uttrycka sig på många olika sätt, säger hon och tillägger att det kan gå i olika perioder. Man kan ha mer besvär i en period som sedan försvinner eller så kan det komma andra besvär. Det kan se olika ut för olika personer och vilka symtom man har beror på var i nervsystemet skadan sitter.

Det här är de vanligaste problemen:

Överaktiv blåsa med

  • täta trängningar (frecuency) som innebär att man behöver tömma blåsan många gånger.
  • akuta behov (urgency) som innebär att man får jättebråttom till toaletten (det finns risk att det kommer några droppar i byxan om man inte får upp knappen eller om det är lång kö).
  • nokturi som innebär att man behöver gå upp på natten och kissa (inte att man väcks av barnen och då känner att man behöver kissa, utan att man väcks av blåsan, vilket är stor skillnad).

De här tre punkterna är tillsammans klassiska symtom på en överaktiv blåsa.

Ofullständig tömning innebär att man inte kan tömma blåsan ordentligt och alltid har urin kvar. Det kan medföra att man får springa ofta på toaletten, men beror inte på att blåsan är överaktiv utan att den blir retad av att inte bli tömd. Man kan även få problem med läckage och upprepade urinvägsinfektioner.
­– Det är väldigt viktigt att man tömmer sin blåsa, så om ni har svårt att tömma er blåsa är det viktigt att ni får hjälp, menar Anna Martinson de Cándenas.

Urinläckage. Man kan ha problem att hålla urinen och läcka på väg till toaletten om man har trängningsläckage eller i samband med ansträngning som exempelvis när man lyfter tungt, nyser eller i samband med träning. Det senare kallas ansträngningsinkontinens och drabbar enbart kvinnor.

 

Orsaken till problemen

Att man har en överaktiv blåsa vid MS kan bero på två saker enligt Anna Martinson de Cárdenas. Det kan antingen vara att signalerna från hjärnan är för täta men det kan också handla om signalerna från blåsan, det vill säga att sensorerna som finns inne i blåsan (som känner av om blåsan är full) reagerar för tidigt.

Men det kan även finnas andra orsaker till en överaktiv blåsa än MS och de neurologiska skadorna från sjukdomen. De här andra orsakerna vill man utesluta innan man behandlar en överaktiv blåsa kopplat till MS. Det kan exempelvis vara urinvägsinfektioner, förstoppning (tarm och urinblåsa ligger väldigt nära varandra och har man förstoppningsproblematik ligger en full ändtarm och trycker mot blåsan och irriterar den). Att dricka för mycket kan ge symtom som vid en överaktiv blåsa och vissa andra sjukdomar som diabetes och hjärtsvikt påverkar urinblåsan. Ytterligare orsaker till en överaktiv urinblåsa är förstorad prostata hos män som trycker på urinröret och rektocele hos kvinnor som innebär att tarmen buktar in i vagina och påverkar blåsan. Man kan stå på läkemedel som har en vätskedrivande effekt. Urinblåsan påverkas dessutom av hur vi mår för övrigt – om vi är stressade, nervösa eller har ont.

Ofullständig tömning av urinblåsan kan också bero på flera olika saker. En av dessa kallas dyssynergi och innebär att blåsan drar ihop sig för att tömma ut urinen, men att slutmuskeln runt urinröret inte slappnar av och då kan urinblåsan inte tömma sig.

 

Hjälp vid överaktiv blåsa

Det första man gör är att försöka hjälpa patienten att göra livsstilsförändringar.

  • Livsstilsförändringar

Dryck: Det är inte ovanligt att man dricker alldeles för mycket.

– Sex koppar kaffe förr i tiden var inte så mycket, men nu när kopparna är så här stora (hon håller upp händerna och visar), så får man i sig jättemycket kaffe.

Förstoppning: Anna Martinson de Cándenas menar att man först och främst måste se till att tarmen töms, annars är det svårt att hjälpa till med en överaktiv blåsa.

Sömn: Något annat man utreder är om patienten är vaken ofta på nätterna och orsaken till detta.

– Är det för att du har ont i ryggen, har en man som snarkar eller är det för att du har ett litet barn som vaknar och gråter? Hur kan vi hjälpa dig så att du får en bättre sömn och inte behöver vara uppe och kissa så ofta?

Rökning: En annan sak som påverkar är rökning eftersom nikotinet påverkar blåsan så att den blir överaktiv. Rökning är för övrigt den främsta orsaken till blåscancer.

Toalettvanor: Anna Martinson de Cándenas berättar också att de tillsammans tittar på hur man ska sitta på toaletten för att tömma blåsa och tarm optimalt (se tipsruta nedan).

 

Nästa steg på behandlingstrappan är hjälpmedel och läkemedel.

 

  • Hjälpmedel

Anna Martinson de Cándenas går igenom olika skydd som finns om man har problem med läckage. Hon menar att man inte alls behöver gå runt med enorma skydd, utan att det finns mindre och smidigare skydd som tar upp den urin som kommer ut.
Mer om hjälpmedel i faktarutan nedan.

 

  • Läkemedel

Det finns olika läkemedel att tillgå samt att man kan injicera botox i blåsan (görs på urologen/cystoskopin) för att den ska slappna av och man ska slippa trängningar och läckage. Effekten håller från 3 månader upp till ett år och ger inga andra biverkningar än att man kan få en sämre blåstömning.

 

Det sista steget på behandlingstrappan är kirurgi.

  • Kirurgi

Vid de här operationerna tar man ett tarmsegment och opererar in i blåsväggen. Det görs för att blåsan ska slappna av och bli lite lugnare, eftersom tarmsegmentet inte reagerar på att blåsan fylls. Om man har väldigt stora problem kan urinblåsan opereras bort. Men nu för tiden behövs det sällan då botox brukar hjälpa innan det blir aktuellt med kirurgi.

 

Hjälp vid ofullständig tömning

Urologen använder bladderscan (ultraljud) för att kontrollera om din blåsa tömmer sig som den ska. Är det så att blåsan inte tömmer sig eller att det finns urin kvar när du har kissat, kan du använda RIK.

Läs mer om RIK och KAD i rutan nedan om hjälpmedel.

 

Det här händer hos uroterapeuten

För att få komma till uroterapin behövs en remiss. Du kan skriva en egenremiss eller komma via remiss från neurologen.
Uroterapeuten behöver bilda sig en uppfattning om vilka problem du har för att kunna hjälpa dig på bästa sätt.
Det här händer på uroterapin:

  • Du får många frågor
    Under en timme ställs mängder av frågor för att uroterapeuten ska få ett begrepp om vilka problem som finns, om det handlar om en överaktiv blåsa eller ofullständig tömning till exempel. Andra frågor som uroterapeuten ställer är i vilka situationer besvären uppkommer och hur länge besvären har existerat samt om du har problem med tarmen och eventuella problem med sexuell funktion? Man går helt enkelt genom allt som kan påverka livssituationen.

– Och det gör vi för att du ska förstå varför du har de här problemen och hur man kan lösa dem på bästa sätt och för att förstå att det är inget farligt, det är inget konstigt och att du kan få hjälp, säger Anna Martinson de Cándenas.

  • Du får undervisning om urinblåsans funktion

Under besöket ges undervisning om hur blåsan fungerar. Man pratar om vätskeintag och om blåsträning (om det är aktuellt).

  • Du får ”tråkiga listor”
    Du får med dig ”de där väldigt tråkiga listorna” där du fyller i hur mycket du dricker och kissar under 2 dagar. Anna Martinson de Cándenasmenar att de må vara jobbiga att fylla i men påpekar att de ger henne väldigt mycket viktig information när hon får ta del av hur mycket patienten dricker och kissar.
  • Du får lära dig knep och övningar
    Du får knep för hur du kan hantera trängningar, hur du ska sitta på toaletten för att tömma bättre samt att lära dig att göra bäckenbottenövningar. Det sistnämnda är något som både kvinnor och män bör göra.
    – Det är inte bara vi kvinnor som ska knipa och ”knäcka nöten” utan det ska även männen göra och det har mycket bra effekt på många saker. För kvinnor är bäckenbottenövningar bra för att minska ansträngningsläckage och för blodtillförsel till slemhinnor. För männen är det bra för erektionsproblematik eller för att motverka tidig utlösning.

(Har man känselbortfall är det svårt att knipa och då är det inte aktuellt med bäckenbottenövningar.)

  • Du får göra cystometri (blåsfunktionsundersökning)

Cystometri görs på uroterapin om man behöver påvisa överaktivitet eller dålig tömning samt för att utreda om besväret beror på MS eller om det finns någon annan orsak.

  • Du får lära dig RIK och/eller prova ut inkontinensskydd

 

Livskvalitet

Avslutningsvis säger Anna Martinson de Cárdenas:

­– Det finns dom som läcker två droppar som tycker det är fruktansvärt. Det finns dom som det bara rinner om och som tycker att det är helt okej. Det går inte att mäta och se vem som har mer eller mindre besvär eller vem som lider mer eller mindre. Så har ni problem som ni uppfattar påverkar er livskvalitet, sök hjälp. Så att ni inte slutar att göra saker för att blåsan stökar.

  

 

HJÄLPMEDEL


Läckage

Inkontinensskydd: Det finns skydd som är små och smidiga. Viktigt dock att man har underkläder som är rätt anpassade för att hålla skyddet på plats.

— Det spelar ingen roll hur bra skyddet är om det slänger och svänger där inne (fniss från publiken), säger Anna och hänvisar till boxershorts i silke och stringtrosor som mindre bra exempel.
Viktigt också att man vet hur skyddet ska användas och att det sitter rätt.

Uridom (för män): Fungerar som en kondom man trär på penis och som samlar upp urinen och för ner den i en påse.

Kontinensbåge (för kvinnor): Förs in som en tampong och lyfter upp urinröret och ser till att man inte får läckage vid ansträngning som till exempel vid träning.

Tratt: Kan användas om man är på en plats där det inte finns en toalett och får svåra trängningar. Man sätter tratten mellan benen och urinen kommer ut i en påse.

 

Svårt att tömma blåsan
Det är inte bra att inte kunna tömma sin blåsa och det finns olika hjälpmedel för detta.

RIK: Man tappar sig själv på urin med hjälp av engångskatetrar. På så sätt töms blåsan helt, vilket kan upplevas som väldigt skönt. Då kan det gå 4 timmar innan man behöver kissa nästa gång. Det finns många olika katetermodeller.

– RIK är lätt, man förstör ingenting, man påverkar inte sexuella funktioner, det är väldigt liten risk för infektioner om man gör på rätt sätt och det ger en helt annan livskvalitet. Det är något vi förespråkar och lär ut mycket hos oss, säger Anna Martinson de Cárdenas.

KAD: Detta är en permanent kateter (som man har hela tiden) som leder ut urinen i en påse. Detta är något man bör undvika in i det sista, då det ger komplikationer som urinvägsinfektioner och irritation i urinröret.

 

Urinvägsinfektioner
Vid upprepade urinvägsinfektioner finns olika läkemedel att ta.

 

 

TIPS & TRIX


Vid urinträngningar

    • ­Spring inte till toaletten, då skickar du signaler till blåsan om att den ska få tömma sig och då kanske den börjar tömma sig redan innan du hunnit fram. Försök att medvetet avleda uppmärksamheten genom att tänka på något annat och gå lugnt till toaletten.
    • Om du får panik i toakön, gå på tå. Då får hjärnan något annat att fokusera på än att du är vansinnigt kissnödig.
    • Nyp dig på insidan av låret. Där går tibialisnerven som når nerifrån foten och upp till blåsan. Om det tränger på kan man sitta kvar på stolen och nypa sig och så går känslan över. Man kan också köra in klacken ovan hålfoten/hälen (där tibialisnerven går).


Toaposition – tömma blåsan
Sitt ordentligt på toaletten (inte halvsitta längst ut med byxorna knappt neddragna) och dra ner byxorna ordentligt ända ner till anklarna. Sitt lite lätt framåtlutad. Slappna av när du kissar och krysta inte.


Toaposition – tömma tarmen
Sitt som ovan lätt framåtlutad fast med en pall under fötterna (införskaffa en pall som är cirka 30 centimeter hög). Gå på en fast tid varje dag då du brukar känna behov, oavsett om du känner behov eller inte. Sitt inte mer än en kvart. Du ska inte pressa och krysta– om du behöver göra det, behöver du hjälp. Det är inte bra att pressa för bäckenbotten som då försvagas. 

Bäckenbottenträning

Sitt på en stol. Sitt rakt upp på sittbenen och hitta sfinktern (slutmuskeln) där bak (”knip där bak för att hitta den, du kan tänka att ”nu ska jag inte släppa en fjärt”) utan att spänna skinkorna, du ska inte åka upp och ner på stolen, utan bara knipa kring ändtarmsöppningen. Glöm inte att andas. 
Om du är kvinna: Knip bak och gå framåt, tänk att du drar igen en dragkedja.
Om du är man: Knip bak och du ska känna att penis börjar vicka lite.
När du övat lite kan du knipa och ställa dig upp samtidigt och släpp knipet när du står upp, då känner du om du tappade knipet längs vägen. Glöm inte att andas.
I början kniper du en serie per dag om 30 knip. Du börjar liggandes på ryggen med uppdragna knän och kniper 10 knip, sedan lägger du dig på sidan i fosterställning och gör 10 knip och sedan i fosterställning på andra sidan i 10 knip. Varje knip bör vara 3–4 sekunder i början. Sedan ökar du. Målet är att komma upp i 10 sekunder. Men det tar 5–6 månader innan man orkar det.

–        Och så ska man andas samtidigt, det är väldigt viktigt, påminner Anna Martinson de Cárdenas.

 

 Anna Martinson de Cárdenas visar hur man ska sitta på toaletten när man kissar. Foto: Biogen 

 

 

Text: Louise Candert

Foto toppbild: Johnér

 

 

Biogen-07237

Senast uppdaterad: 2019-03-20